har mer än 30 års erfarenhet av filateli och frimärkssamlande som vi vill dela med oss av.
Webbsajten
har därmed två huvudsyften. Filateli och frimärkssamlande syns inte i det
ofantligt stora mediebrus av hemsidor, Facebook, Instagram, twitter och Youtube etc, som vi alla står inför när vi ska navigera på internet. De webbsajter riktade
åt frimärken och som finns idag är också i de flesta fall inte designade för att locka till intresse eller ens fungera på en mobil skärm. Siffror
från 2018 säger att 70% av internetanvändandet i åldrarna 15-40 år, sker från en mobil plattform och inte på större skärmar som lap-
eller desk-tops. Vi vill därför primärt inmuta ett socialt medieutrymme som en yngre generation kan ta till sig. Vi vill försöka skapa en plattform som en yngre
publik inte bara "swipar" förbi utan stannar till vid och som finner innehållet intressant. I slutändan kan det intresset leda till att fylla på de allt större
och tydliga luckorna av framför allt yngre medlemmar ute i landets frimärksföreningar.
Frimärkssamlandet har gett oss själva så mycket glädje i alla år och det vore därför fantastiskt om
kan spela en roll i att även delge en större publik intresset och den glädjen.
Liksom många idag som befinner sig någonstans i medelåldern har vi vuxit upp med en äldre släkting, far, morfar eller farfar, som själv varit en dedikerad samlare.
Vi är därför många som hade sin frimärkssamlande nära anhörig som köpte oss vårt första frimärksalbum, pincett och kanske en katalog.
Så var det fortfarande på 60-, 70-, eller början på 80-talet: frimärkssamlande var något som fortfarande ansågs vara en hobby, något roligt man gjorde
på samma sätt som man samlade "filmisar" eller utökade sin kul-samling med en "stor-dank" eller en vacker "spagge". Så är det (tyvärr) inte längre.
Intresset för oss som antog frimärkssamlande som hobby upprätthölls främst genom spännande motiv som rymden eller sport men även okonventionella former hos
frimärkena. Vi kommer alla säkert ihåg de stora vackra frimärkena från
"Magyar Posta", "Československo", "Posta Romana" eller "Mongolia".
Vem är då Du som läser detta?
1/ Du kommer från en generation som nu är någonstans i medelåldern och befinner dig på den här webbsidan på grund av ett nostalgiskt men
kanske även ett (ny)spirande intresse sprunget ur hågkomsten av det där första frimärksalbumet du fick av din morfar som "ligger någonstans
på vinden".
Läs mer här om vad
kan erbjuda dig.
2/ Du kanske har samma incitament som första kategorin men vare sig tid eller egentligt intresse av själva samlandet men vill ändå ha ett komplett och
estetiskt verk att sätta upp på spiskransen som en symbol både för att sluta cirkeln med Din morfars livsverk men också för att en dylik
samling är en sån fantastisk bit Svensk kulturhistoria och ett fotavtryck av en kronologisk samtid, både nationellt och internationellt.
kan erbjuda dig en sådan samling (läs mer under ERBJUDANDEN)
men tycker också att man ska läsa mer om både värdet på frimärken och vad det beror på, men även huruvida ett
köp av en frimärkssamling är en investering?
3/ En tredje kategori av besökare kan vara någon som egentligen inte har något större intresse för filateli och frimärkssamlande men har de där
"lådorna på vinden" som är en rest från sin "morfars" livsintresse. Finns det något av värde? Svaret på den frågan tror man gärna
innebär att man måste skicka in allting för en värdering och skulle samtidigt inte ha någon som helst koll på om det försvann några dyrgripar.
Därför vågar man inte riktigt ta tag i den biten utan lådorna får stå kvar på vinden.
Du behöver inte skicka in någonting.
ger en kort beskrivning av hur
du relativt snabbt kan få ett hum huruvida det finns chans till något värde i samlingen på vinden utan några förkunskaper alls. Du behöver bara
ha en kamera på mobilen och möjlighet att skicka bilder per mail, läs mer under VÄRDERING.
4/ Du kanske är en samlare själv och letar efter märken att fylla luckor med.
håller på att skapa en online-handel under
FRIMÄRKSBODEN.I dagsläget är
FRIMÄRKSBODENknappt
påbörjad men vi avser att snart fylla den med intressanta objekt främst med Tyska och Svenska märken men även resten av världen uppdelade i
kategorier och länder.
Oberoende varför läsaren av just dessa rader besöker
måste minsta gemensamma
nämnaren vara frimärken eller samlandet av dessa vilket gör att vi tror att även nedanstående svenska frimärken fyller en besökare med en känsla
av främst igenkänning men också glädje och samhörighet med vår (filatelistiska) svenska historia och samtid.
Nog är det så att frimärkssamlande attraherar en viss typ av personer och egenskaper hos dessa. Vi tycker om att sortera och sätta saker i
ordning och på rätt plats. Vi gillar smålådor, fack och allehanda objekt som lämpar sig för sortering och att sätta saker
i kronologi, sammanhang och reda.
Filateli och frimärkssamlande började stagnera i slutet av 80-talet, så är det. Inom branschen tycks det dock anas en liten ljusning och
ökning av intresset bara sista åren.
Med det stagnerade intresset som fram mot 90-talet blev otvetydigt är det inte konstigt att prisnivån även den har mattats av. Tittar man på
de priser som anges i frimärkskatalogerna är det inte mycket som hänt sedan dess vilket i praktiken inneburit en nedgång av det reella
värdet jämfört ökningen av prisindex. Även om det teoretiska värdet, i form av katalogvärden nästan stått still
sedan 90-talet har rariteterna och värdet för kvalitet i stort sett behållit sin prisnivå.
En egenhet många frimärkssamlare känner igen sig i är att man samlar på sig så fruktansvärt mycket frimärken av
vilka många man inte ens hinner gå igenom under sin livstid. Lådor, album, skokartonger och cigarr-boxar fyller lätt rum med sin volym.
har de senaste 10 åren gått från en normal relativt moderat samling av främst Sverige och Tyskland till att idag ha en
respektabel volym av objekt från just dessa länder men även märken och filatelistiska objekt från övriga världen.
Gällande Sverige är vi kompletta bara med viss reservation av ostämplade märken av de tidigaste utgåvorna av skilling banco – fram till idag.
Gällande Tyskland, som har en mycket större volym av utgåvor, mycket på grund av kolonier, utländska postkontor och 2 världskrig
som inneburit en mängd utgåvor i ockuperade områden, är vi inte kompletta men har ändå en respektabel kvantitet av rariteter
fram till ~1950.
Volymen och införskaffandet av ett stort antal rariteter, (och med raritet avses generellt märken som har ett katalogvärde större än
1000SEK eller €100), för oss in på
's sekundära mål. Att sälja av en stor del märken som både kan
erbjuda en bas för en ny samling men även kunna erbjuda märken som kan fylla luckor hos en redan befintlig frimärkssamlare. En läsare
av det här kanske också gör det för att han eller hon helt enkelt är intresserad av ett underbart fint stycke Svensk (kultur)historia,
färdigt och redo för en prominent plats i bokhyllan.
Och det är i egentlig mening essensen av
's syfte att förmedla en närapå bortglömd och förbisedd gren av hobby och intresse.
Sammanfattningsvis har alltså Filatelin och frimärkssamlande som sagt tillsammans med värdet på frimärken stagnerat sedan 80-talet.
vill därmed skapa ett socialt medieutrymme ägnat åt filateli och frimärkssamlande och kanske slå an en bortglömd sträng av intresse som en gång funnits men tappats bort. Det är en fängslande och mycket givande hobby som ger mycket glädje och vi hoppas
kan hjälpa Dig som antingen vill börja
samla, bygga ut sin samling eller Dig som som helt enkelt tycker det är viktigt att bevara det stycke Svensk Kulturhistoria som frimärken representerar
och därmed söker en estetisk utformad och komplett svensk frimärkssamling i sin bokhylla, läs här.
Oberoende är jag säker på att det kommer innebära glädje, intresse och mersmak.
Grundaren av webbsajten
är Fil. Dr. Mats Ensterö. Mats är disputerad inom Molekylärbiologi med inriktning Bioinformatik.
Wikipedia ska ha störst och i övervägande delen av fallen, all, förtjänst av följande information. Tack.
Filateli är samlandet och studiet av frimärken och helsaker (helsaker är av typen brev och kort, läs mer under olika typer av samlande här).
Frimärkssamlande har förekommit i stort sett lika länge som det har funnits frimärken, det vill säga sedan mitten av 1800-talet. Till att börja med samlades bara stämplade
frimärken. Målet var att samla ihop alla märken som över huvud taget givits ut. Allteftersom värdet på de äldsta frimärkena steg och postverken gav ut allt fler
frimärken blev det nödvändigt att specialisera samlandet. Detta skedde genom att man valde att samla endast från ett land. Denna form av filateli kallas idag klassisk filateli eller landssamlande.
Numera är det vanligt att man begränsar sig till en viss period i ett lands frimärksutgivning för att man ska kunna samla ihop alla förekommande varianter. I vissa fall samlar man till
och med bara ett enda frimärke i alla dess former såsom färgvarianter, tryckvarianter, tandningsvarianter, olika utgåvor, frimärket på brev(kort), frimärket på
internationella brev etc...Samlar man på bara ett frimärke kan listan i princip göras lika lång som fantasin och intresset sätter gränser.
Ordet filateli kommer från grekiskans "filos" (vän) och "telos" (avgift). Ordet förfranskats till philatélie, myntat av Georges Herpin år 1864. Herpin menade att frimärken hade samlats
och studerats under sex eller sju år, och ett bättre ord behövdes för denna nya hobby än "timbromanie" som ogillades. De alternativa benämningarna "timbromania", "timbrofili" och
"timbrologi" kom att användas allt mindre efter att Filateli blev helt accepterat under 1960-talet.
En filatelist kanske vill göra skillnad på Filateli och Frimärkssamlande. Filatelin har mycket med historien eller händelser kring utgivningen av
en frimärksutgåva att göra. Det finns samlare som specialiserar sig på exempelvis tyska ockupationsutgåvor i Kotor (del av Montenegro) mellan okt-43 till nov-44 under 2:a
världskriget. Det kan ju tyckas vara en extremt smal genre att specialisera sig på men här blir det sammanhanget som blir det viktiga. Tillsammans med samhällspolitiska händelser
blir brev, vykort, motiv och övrig historisk memorabilia intressant snarare än att exempelvis inneha ett lands kompletta utgåvor av märken.
Många filatelister som väljer att ställa ut sina samlingar i så kallade exponat under former som närmast kan liknas med (världs)mästerskap baserar sina objekt och sitt exponat på just
den typen av filatelistiska sammanhang. Vill man göra distinktionen är frimärkssamlande dock mer åt det senare hållet. Här har man ofta som mål just att bli komplett med avseende
på bara frimärken för ett land eller ett tema. På den här informationssidan görs dock dock ingen tydlig distinktion mellan dessa utan begreppen används synonymt.
Motivsamlande är ett annat sätt att specialisera sitt samlande på. Då utgår man från frimärkets motiv i stället för från
vilket land det kommer från. Motivsamlare använder ofta andra objekt än vanliga frimärken i sina samlingar som exempelvis motivstämplar och frankostämplar.
Ett närliggande samlarområde är temasamlande. I stället för att strikt följa ett motiv inriktar man sig istället på tema som
exempelvis flygpost och samlar inte bara på brev som distribuerats med flyg utan även på frimärken med flygpostmotiv och liknande.
Inom hembygdsfilatelin samlar man på alla postala objekt som kommer från en viss ort. Det kan vara frimärken som är stämplade på en
viss postanstalt, motivstämplar använda vid särskilda händelser på orten och liknande.
Samlar man på brev som är avsända innan det fanns frimärken ägnar man sig åt förfilateli. Redan i slutet på sextonhundratalet
användes stämplar för att visa att portot var betalt. Dessa stämplar utvecklades i flera steg till de datumstämplar som kom att användas för att makulera frimärkena med.
Att samla på postal dokumentation och material som är relaterat till posthistoria är ett område som växer. Förutom helsaker så kan
det röra sig om cirkulär, postala kvitton, blanketter, etiketter med mera.
Variantsamlaren har specialiserat sig på ett frimärke eller en serie av frimärken. Där studeras och samlas alla olika trycktekniska fenomen som kan
förekomma. Det kan röra sig om små skillnader, exempelvis till följd av förslitning eller skador på tryckplåtarna. Plåtning innebär att man försöker
rekonstruera hela tryckplåten för ett visst frimärke, d.v.s. filatelisten skall ha minst ett frimärke från varje position i tryckplåten. Det kan röra sig om 100 eller 200
olika positioner, där skillnaderna är mycket små.
Annorlunda filateli eller bältesspännarfilateli var ursprungligen samlandet av frimärken från de lokala postbolagen, som under det tidiga 1900-talet.
Samlarområdet kom undan för undan att utvidgas till brevmärken, postala etiketter, frankostämplar, postala blanketter och allt annat som kan föras till posthantering. Även objekt
som liknar frimärken till form eller funktion, såsom radiolicensmärken, stämpelmärken, fraktmärken, telegrafmärken och liknande, räknas till detta område.
Inom kretsen av filatelister pågår ständigt en diskussion huruvida vykortssamlande (deltiologi) skall räknas in i filatelin eller ligga utanför.
Sverige var sent med frimärken, de första svenska frimärkena utkom den 1 juli 1855, jämfört med Storbritanniens första märke, One Penny Black, som utkom 1 maj 1840. Detta första frimärke kostade då från 3 till 24 skilling banco eftersom Sverige ännu inte hade genomfört öresreformen. 1 skilling banco motsvarade då 3⅛ öre.
De första skilling b:co-märkena utgavs i flera valörer. De hade det svenska lilla riksvapnet i mitten. Härifrån
kommer "Gul tre skilling banco", ett förmodat feltryck (färgen skulle varit grön) som är känt i endast ett
unikt exemplar. Det är förmodligen Sveriges internationellt mest kända frimärke. Märket har bytt ägare
flera gånger, varje gång mot allt högre priser. En normal 3 Skilling Banco är det frimärke som använts bakom de bildfilter på den här sajten (ett till nedan)
Diskussioner har emellertid förekommit där man fört fram teorier om att den gula färgen skulle kunna vara ett
falsifikat: ett normalt märke skulle kemiskt ha manipulerats så att originalets gröna färg övergått
till gult.
Andra kända utgåvor som anses värdefulla är exvis Värnamoutgåvorna där två hela valörer
precis efter tryck makulerades för att istället användas till ett påtryck med nya värden. Några (~1000)
hann dock distribueras till Postkontoret i Värnamo och inbringar i dag ett värde av ungefär €5000 som stämplade och använda och lite mindre än hälften som ostämplade/oanvända.
Till en frimärkshandlares hjälp att bedöma värdet på sina frimärken finns frimärkskataloger. Katalogerna används även av samlare så klart men då
priserna i katalogerna är avsedda för handlare som har utgifter i form av logistik, hyra, löner mm, ligger priserna eller "värdet" som samlare brukar använda, betydligt
över de priser som de-facto används mellan samlare.
I Sverige används främst Facit och utomlands refereras ofta värdet på ett frimärke enligt Michel, Scott eller Stanley Gibbons. Michel är en
tysk utgåva med referenspriser för hela världen och Michel är den katalog
använder. Gällande Svenska märken tas dock ofta ett medelvärde.
På grund av den nedåtgående värdeutvecklingen på frimärken så har katalogutgivarna ställts lite inför ett dilemma. Man vill inte gärna skriva ned
värdet med sjunkande priser i sina kataloger. I stället så har man numera betonat att katalog-priserna bara gäller som riktvärden för handlare samt avser frimärken av
"mycket god samlarkvalité" och att frimärken som ej uppfyller detta har "betydligt lägre priser".
Trots detta kan man utan problem få frimärken till ett pris som ligger avsevärd under referensvärdena eller katalogvärdena, även när man köper av handlare. Facit
ligger generellt något högre
än Michel gälland Sverige och är de katalogvärden som används i de samlingar
säljer.
Frimärkssamlandet i både världen och Sverige började riktigt ta fart för ungefär 100 år sedan.
Värdet på frimärken följde med den expansiva utvecklingen
i världekonomin ända fram till ungefär 1980-talet. Under denna tid och framför allt under 40, 50, 60, och 70-talen, som har kallats "Filatelins guldålder", samlade man frimärken på
nästan samma sätt som nutidens ungdomar samlar Pokémon-kort. Nästan alla skolbarn hade ett litet frimärksalbum hemma. Även om samlande så klart inte fullföljdes av alla
till att bli en fortsatt hobby som vuxen, fanns det ändå en bred bas för det seriösa samlandet att rekrytera ifrån. Det var helt enkelt många fler som samlade frimärken
på alla nivåer. Att många aktivt samlade seriöst på frimärken förde även med sig en kontinuerlig uppgång av värde på frimärken. Under filatelins
guldålder närmast explosionsartat.
När 1980-talet kom mattades detta intresse och även värdet på frimärkena stagnerade. Du kan idag i stort sett få tag på samma frimärke som då till samma pris, i absoluta
belopp. Det vill säga realvärdemässigt så har priset gått ner på frimärken sedan dess. Vad det berodde på är svårt att säga men som med många ting och fenomen runt
omkring oss har dessa en tendens att gå i cykler.
Är man intresserad av detaljerna finns de kriterier som påverkar ett frimärkes värde utförligt beskrivna i frimärkskataloger som Facit och Michel.
Det skulle ta för mycket plats här men kort kan man säga att man tittar på två huvudkriterier: KVALITET och UTSEENDE.
Under begreppet KVALITET tittar man på tandningen (vikta eller defekta tänder), gummeringen för ostämplade frimärken (i vilken grad den "slickbara" baksidan är i fullständig ursprungsskick), pappret
(om det finns rissar eller tunnare delar av pappret pga av slarvig hantering), återgivningen av motivet (klara färger, tryckdefekter).
UTSEENDET är lite enklare, och vi skriver "utseende" här men detta kriterium kallas lite olika beroende på katalog. UTSEENDET är centreringen (i vilken grad motivet har symmetriska marginaler ut till tandningen).
Centreringen är ett kriterium som används både för stämplade och ostämplade frimärken. För stämplade frimärken tillkommer även stämpelns tydlighet och stämpelns
centrering på motivet.
De frimärken som ingår i samlingarna
säljer anges med det katalogvärde som ingår i katalogen Facit, utgåva 2017. Dock med viss korrigering vid större diskrepans med Michel. De märken som
erbjuder är i övrigt av god samlarkvalité och uppfyller nedanstående kriterier:
Det görs således ingen skillnad mellan nedanstående märken med avseende på kvalité som stämpel och centrering i att ansätta ett värde motsvarande katalogvärdet. Det är i det hänseendet ingen skillnad på gängse och andra websiter som ockå marknadsför frimärken såsom Tradera och eBay.
anger katalogvärdet som referensvärde på ett frimärke som i övrigt är felfritt enligt de 3 kriterierna ovan. Eventuella avdrag för ocentrerade motiv, något korta tänder eller stämplar där ort och datum inte kan utläsas görs inte av helt administrativa/tidsmässiga skäl. Det är mycket enklare att en köpare gör den uppskattningen själv med det angivna katalogvärdet som underlag.
Om vi tittar på följande aspekter gällande frimärkssamlande:
Sett till dessa kännetecken, har
två huvudsyften eller "affärsidé(er)" om man vill:
Samtidigt som jag av personliga skäl anser att varje svenskt hem borde ha en så intressant och i många stycken vacker bit svensk kulturhistoria i bokhyllan, är jag även helt säker på att
frimärken kommer gå upp i värde.
Det därför utan tvivel så att
anser att det kommer vara en mycket god investering att nu köpa en samling eftersom priserna är så låga. Att man dessutom får en samling som redan är katalogiserad, sorterad och årföljs av en introduktion och information om varje utgåva, kan det även fungera som en bas för ett fortsatt intresse och samlande. Det är det senare jag hoppas som därför utan tvivel är huvudskälet till
(även om det vore fel att inte påpeka det rent affärsmässiga sannolika incitamenten för att köpa våra samlingar.)
Skicka ett meddelande till